Hur stoppas Sverigedemokraterna?

18 augusti 2009

De etablerade partierna har nu bytt fot och vill bjuda in rasistiska sverigedemokraterna för debatter (se GP måndag 18:e augusti). Bara för att SD ökar i opinionsmätningar som till stor del beror på den uppmärksamhet och gratis reklam de får av ett oproportionerligt medieutrymme, så innebär det inte att deras rasism skulle ha försvunnit. Problemet med att bjuda in rasistiska sverigedemokraterna är flera.

För det första för att rasister och nazister får ökat självförtroende och med det så ges en legitimitet för rasistiska skämt, trakasserier, misshandlar och till sist politiska mord. I de kommuner som sd gått fram har de nazistiska våldet ökat.

För det andra så kan de etablerade politikerna inte vinna en debatt mot rasisterna i sverigedemorkaterna för att de dels kopierar deras politik, dels för att det är missnöjet med de etablerade partierna som är grunden till det missnöje som får människor att söka sig sverigedemokraterna som ses som något nytt.

Risken är stor att de etablerade partiernas ändring i frågan också öppnar dörrar till att rasisterna att kommer ut till skolorna. Rättvisepartiet Socialisterna säger ingen plattform åt rasistpartierna, vi menar att elever som kör ut rasisterna ur skolan gör helt rätt, på samma sätt som de tusentals personer som stoppat och buat ut sverigedemokraternas torgmöten runt om i landet. Men samtidigt måste man avslöja sd högerpolitik, att de är inget alternativ för de som vill visa sitt motstånd mot nedskärningar och högerpolitik.

Man kan inte bekämpa högerpolitik med högerpolitik, och man kan inte bekämpa rasism med rasism. Tydligast har anpassningen till rasisternas politik kommit i det borgerliga blocket i Malmö. Det moderata oppositionsrådet Anja Sonesson i Malmö vill dra in bidragen för invandrare som väljer att bo kvar i exempelvis Malmö, trots att de inte får jobb.

På detta sätt försöker man inte bara bekämpa sverigedemokraterna genom att ta debatten med dom utan även genom att ta över deras politik. Och i sin analys så har de helt missat att det är missnöjet med deras högerpolitik, inkl den såkallade oppositionens högerpolitik som gett sverigedemokraterna ett utrymme.

Så varför ska då de etablerade riksdagspartierna ta den här debatten? Helt klart är det inte för att de nu plötsligt blivit aktiva kämpande antirasister utan för de är rädda för att mista sina platser i fullmäktigesalar och i riksdagen. Vad som nu krävs är en verklig antirasism, som tar kamp mot rasism, oavsett varifrån den kommer och en kamp mot krisen och de nedskärningar som kommer ur den.

Om inget kämpande alternativ mot krisen finns är risken stor att rasism och högerpopulism vinner ett visst gehör. Missnöjet med de etablerade partierna, som är ansvariga för högerpolitiken, måste ges chans att ta sig annat uttryck än i väljarstöd till sd. Behovet är akut av att bygga ett nytt arbetarparti, som tar strid med politiker som bara gynnar storföretag och direktörer.

Det som behövs är gemensam kamp mot rasism och för jobb, bostäder, vård och utbildning till alla. Det är en kamp som varken sverigedemokraterna eller de etablerade partierna kan driva. Utan det är upp till arbetarrörelsen att visa vägen och det är den kampen som Rättvisepartiet Socialisterna tar i Göteborg och hela landet.

Joel Eriksson

Annonser

Kämpaglöd på RS Väst årsmöte

18 augusti 2009

Torsdagen den 13 augusti hade Rättvisepartiet Socialisternas västsvenska distrikt årsmöte i Hammarkullen folkets hus. Från de 36 medlemmar som deltog kom rapporter om den ekonomiska krisen dess verkningar. På partibygget präglades det av kämpaglöd och framtidstro.

Första talaren Patrik Hooghwinkel inledde mötet med kampen mot krisen och högerregeringens attacker.

DSC02612

– Krisen har slagit hårt mot bilindustrin och en av Sveriges socialdemokratiska EU-parlamentariker Olle Ludvigsson tidigare ordförande för IF Metall på Volvo uppmanade upprörda och protesterande bilarbetare att om de ville bli hörda så skulle de köpa Volvoaktier.

Patrik tog upp om hur högerpolitikerna inte kunde förutse den djupaste ekonomiska kris sedan 30-talet, en kris Rättvisepartiet Socialisterna varnade för. Patrik poängterade också hur den borgerliga politiken sätter ansvaret på arbetarklassen, fattiga och unga.

Efter inledningen kom flera inlägg, frågor och synpunkter. Inlägg handlade om hur EU ska höja Fort Europas muras ytterligare med nya Stockholmsprogrammet, och därmed göra det svårare för flyktingar att komma in, samtidigt som det kommer att försvåra situationen för papperslösa inom EU. Därför är Asylrörelsens fortsatta arbete viktigt.

DSC02613

Patricia Degerman varnade för de kommande nedskärningarna på skola och fritid. Patricia nämnde också den kamp som RS varit involverade i de senaste året mot skolnedskärningar och nedskärningarna på ungdomsgårdar.

Andra tog upp om den ökande arbetslösheten. Fler och fler hamnar i arbetslöshet, större än den officiella siffran då andelen som gör praktik inte räknas som arbetslösa. Facken måste ta strid, 75 procent av arbetarna på Volvo Lastvagnar har förlorat jobbet.

DSC02609

Kaan Özsan, sparkad bilarbetare på IAC, hade ett inlägg om hur den ekonomiska krisen är en kedjereaktion, där arbetarklassen står sist i ledet och tar största smällen. Han berättade om hur bankernas kris går till bolånemarknaden där det slår hårt mot de som har tagit lån för att skaffa bostad. Kaan tog också upp om hur kreditmarknaden och om hur folk nu riskerar att förlora jobbet.

DSC02608

Murat Sulmaz sparkad bilarbetare på Volvo tog upp om hur arbetskamrater som bara för ett halvt år sedan arbetade, blev övertygade från ledningen på Volvo att det går bra nu. De köpte hus och bilar, men när krisen kom varslades dem och nu när de blivit avskedade så hotas de av att hamna hos kronofogden.

-Det känns som att samhället vänt en ryggen och då händer det att många vänder ryggen åt samhället, kommenterade Murat Sulmaz, Man tror att ens framtid är säkrat då, man jobbar på ett företag som det går bra för och helt plötsligt har man inget jobb men lån att betala tillbaka.

Stefan Berg, klubbordförande på djursjukhuset Blå Stjärnan, tog upp om den nuvarande konflikten i Göteborgs hamn som nu pågått i två år. Stefan gick igenom vad som skett i hamnen, strejker och övertidsblockader och behovet av facklig solidaritet.

Andra punkten på mötet var partibygget, med Kristofer Lundberg som talare. Kristofer tog upp om hur partibygget är integrerat i allt arbete vi gör. Hur vi diskuterar perspektiv och ekonomiska krisens utveckling för att kunna ta initiativ och ingripa i kamp och bygga partiet för framtiden.

Kristofer nämnde de stora framgångarna i Göteborg med flera nya partiföreningar men att vi nu måste lägga mer energi på skolning och utbildning av medlemmar.

Patrik Berg från Uddevalla tog upp om partiföreningens arbete och kommande kampanjer. Partiföreningen har tagit viktiga steg framåt och knutit kontakter med invandrarföreningar. På ett offentligt möte om ”vad vill RS” kom 30 personer, nu startar lokalföreningen en kampanj mot kommunala nedskärningar.

Patricia Degerman höll ett inlägg om vikten att utbilda fler kvinnliga kadrar, som kan bli ledande inom partiet.

– Vi hade för ett halvår sedan en studiedag om marxism och feminism. Det var väldigt lyckat och intresset var väldigt stort bland de kvinnliga medlemmarna och vi planerar in fler liknande möten.

Efter tre timmars möte kom beslutsdelen. Där valdes en ny distriktsstyrelse på 17 personer. Nytt för i år var att två personer valdes in från Uddevalla. Målsåttningar som togs var att:

–        Värva 20 nya medlemmar fram till kongressen i november.

–        Att fördubbla antalet prenumeranter i Göteborg fram till årsskiftet

–        Att stärka ungdoms- och studentarbetet

–        Att stärka partiföreningarna i Göteborg och i Uddevalla för att förbereda inför nya.

–        Att ställa upp i kommunvalet i Göteborg och region väst.

Det var ett bra årsmöte, med många som tog del i diskussionerna. Mötet lade grunden för kommande arbete som nu sparkas igång efter semester och med skolstarten.

Amer Mohammed Ali


Hamnstrejken frusen

15 augusti 2009

Efter att ha fått ett erbjudande om tecknande av ett hängavtal igår den 13 augusti har Svenska Hamnarbetarförbundet idag fryst varslet om strejk.

Ett hängavtal är, förenklat beskrivet, ett avtal som i stort ger fackförbundet samma rättigheter som kollektivavtalstecknande förbund, men med betydande skillnader. Bland annat så har arbetsgivaren inte samma förhandlingsskyldighet gentemot förbundet, utan processen påminner mer om Medbestämmandelagen. Med andra ord så måste arbetsgivaren diskutera med förbundet, men beslutet är ändå ensidigt. Hamnarbetarförbundet kommer i nästaveckan att ha ett extra förbundsstyrelsemöte för att diskutera erbjudandet. Hängavtal har diskuterats tidigare, men det har aldrig formaliserats.

– Det här visar på en god vilja från hamnledningen, men jag har svårt för att se det som en möjlig väg framåt om vi inte får en rad tillägg godkända vid sidan av hängavtalet, säger Peter Annerback, ordförande för Hamn4an till Offensiv. De tilläg Annerback syftar på handlar om att stärka Hamn4ans roll som oberoende fackförening och till exempel ge dem förhandlingsrätt i flera frågor.

Finns det ingen risk att stödet för er minskar i och med tt konflikten skjuts på framtiden?

– Nej jag tror inte det. Vi kommer vara noggranna med att påpeka att varslet inte är avblåst. När vi fryser strejken har vi möjlighet att när som helst aktivera den igen. Och det kommer inte vara tyst under tiden som samtalen pågår med arbetsgivaren.

Hur reagerar Transport på det som händer nu?

– Samtalen vi har med dem nu ger inte så mycket. Men de medger att de är rädda för konsekvenserna om vi skulle teckna avtal. Vad skulle de då ha att erbjuda sina medlemmar?

Desperationen i Transports agerande är tydlig. Debattartikeln i GP den 12 augusti är uppenbart defensiv. Transports internationella sekreterare Peter Lövkvist har skickat ut ett cirkulär till hamnarbetarsektionerna inom Internationella Transportarbetarfederationen (ITF), Europeiska Transportarbetarfederationen (ETF) och Nordiska Transportarbetarfederationen (NTF) där han uppmanar till att inte stödja Svenska Hamnarbetarförbundet i sympatiåtgärder. Utspelet rimmar illa med LO:s stadgar som säger att medlemsförbunden genom solidarisk samverkan ska verka internationellt för fackliga rättigheter.

RS kommer fortsätta bevaka utvecklingen och har erbjudit sin hjälp till Hamn4an att bistå dem i sin kamp.

Stefan Berg


Stöd Hamnarbetarförbundets strejk

13 augusti 2009

Svar på Lars Lindgrens och Marcel Carlstedts debattartikel ”Nej till konflikten i Göteborgs hamn” i GP den 13 augusti 2009.

På måndag träder Hamnarbetarförbundets varsel om en 24 timmars strejk i kraft. Föga förvånande väljer Transports ledning med Lars Lindgren i spetsen att inte vidta sympatiåtgärder. Men inte nog med det, man sluter upp bakom arbetsgivaren i ett desperat försök att svartmåla Hamnarbetarförbundet och strejken på måndag (Göteborgs-Posten den 13 augusti 2009).

”I värsta fall kan det oförsiktiga bruket av konfliktvapnet provocera fram inskränkningar i strejkrätten som drabbar alla arbetare”, skriver Lars Lindgren och Marcel Carlstedt från Transportarbetareförbundet. Men att Transport tycker att strejkrätten bara ska finnas på pappret men inte i verkligheten, är i själva verket det största hotet mot strejkrätten. Denna rätt har inte vunnits efter medgivande från arbetsgivarna utan i strid.

Det är tydligt att Transportledningen inte tror på kamp för jobben. De säger sig “inse att uppsägningar är ofrånkomliga i en förlustbringande verksamhet” och hänvisar till att “det är inte svårt att se att det finns en gräns där arbetsgivarna sätter stopp”. Argumenten för avskedanden (i detta fall efter 10 år av höga vinster) skulle kunna komma från arbetsgivare och aktieägare i vilket bolag som helst.

Transport säger att striden gäller Hamn4ans prestige, men den enda prestige som finns i den här konflikten det är Transports desperata försök att köra över majoriteten av arbetarna i hamnen. Detta kommer att slå tillbaka inte bara mot Transport i hamnen i Göteborg utan i hela landet. Samtidigt som man försöker förtala Hamnarbetarförbundet är till och med Transports ledning tvungna att erkänna Hamn4ans framgångar: ”Hamnarbetarförbundets strategi kan leda till lokala framgångar, men i längden blir det hela ohållbart: man saknar en bas i ett eget riksavtal och stöd i ett större kollektiv när det blir allvar och det behövs konfliktfonder.”

Hamnarbetarförbundet har inte ett eget riksavtal därför att Transport förvägrar Hamnarbetarförbundet den rätten. Och konfliktfonder, vad är det för mening att ha dem när man när det blåser till strid mer än gärna ställer sig på arbetsgivarens sida? Hur många gånger har vi inte hört från LO-ledningen att “fajten ska tas lokalt”. De enda lokala fajter som har gett framgång har varit de där arbetarna haft eller tagit sig strejkrätt, som de Transportanslutna sopgubbarna i Stockholm. Lars Lindgren och Marcel Carlstedt försöker på något sätt få den här strejken att låta som om den kommer att gå ut över alla invånare i Göteborg.

”För det andra är Göteborgs Hamn AB ett kommunalt bolag… det är Göteborgs befolkning som ska betala notan. Vi ifrågasätter om göteborgarna är villiga att göra den uppoffringen”. Detta är argument som kan användas mot alla kommunalt anställda som kämpar mot försämrade villkor och nedskärningar. Vi tror att göteborgarna mer än gärna är beredda att ge stöd till dem som kämpar hellre än de katastrofala uppoffringar som arbetsgivarnas systemskifte innebär. Det som tar strid får stöd. Och deras krav kommer alltid att anklagas för att vara “för dyra”.

Att inte ta kamp betyder inte att göteborgarna slipper uppoffringar, tvärtom. Vilken uppoffring innebär inte ett totalt systemskifte på den svenska arbetsmarknaden där fast personal byts ut mot tillfälligt anställda på dåliga villkor? Att Transports ledning med all tydlighet sluter upp bakom arbetsgivarens argument och mer än villigt går med på försämringar är tyvärr inte unikt. LO topparna har gång på gång gått med på stora eftergifter utan att ens en antydan till motstånd eller kamp. Att sen Lars Lindgren och Marcel Carlstedt har mage att sluta sitt påhopp mot Hamn 4: an med att säga att det inte är dom som bråkar är bara patetiskt. ”På sikt menar vi dock att det behövs ett samarbete mellan de fackliga parterna i Sveriges hamnar. Det samarbetet måste dock baseras på ömsesidig respekt och förståelse.” Den ömsesidiga respekten och förståelsen har Transporttoppen med all tydlighet visat att man inte har.

Att Transportledningen med Lars Lindgren i spetsen istället för att respektera Hamnarbetarförbundets konfliktåtgärd på måndag, tydligt tar avstånd från den kan omöjligt ses som ett steg för ett framtida samarbete. Nu måste vi alla som stödjer kampen för fasta tjänster för demokratiska fackförbund, och vi som stödjer kampen för jobben visa vårt stöd! Allt stöd till Hamn4ans kamp.


10 augusti 2009

Under två dagar lördag och söndag har Rättvisepartiet Socialisterna Västsverige haft lokalt sommarläger utanför Göteborg. Det var över 20 medlemmar som deltog, framförallt kamrater från Göteborg men vi var också två medlemmar från RS Uddevalla som hade möjlighet att delta på lägret.

Lägret hölls ute i naturen vid ett fint sommarställe. Lägrets första punkt handlade om socialister och parlament. Inbjuden talare var Mattias Bernhardsson, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge.

Mattias tog upp såväl Rättvisepartiet Socialisternas kommunpolitiska arbete idag, som vår stolta historia med Militant i Liverpool under 80 talet och Joe Higgins Socialist Party (CWI på Irlands) arbete såväl 10 år i det irländska parlamentet till att idag vara invald i Europaparlamentet. “När Militant styrde Liverpool gjorde vi socialismen förstålig för vanligt folk, vi byggde bostäder, höjde lönerna, öppnade dagis platser, rustade arbetarområden och byggde sportanläggningar”, “Parlament är inte vår huvudsakliga arena, men vi kan använda parlamentet som en plattform för att nå ut med vår politik och ta viktiga initiativ till kamp och protester”. “Som den största vänsterkraften utanför riksdagen har vi ett viktigt ansvar för att avslöja de andra partierna, vi är folkets spioner i parlamentet” sa Mattias.

Patricia Degerman ordförande i RS Majorna inledde nästa punkt om Marxism och Feminism. Patricia gick genomgående igenom kvinnoförtryckets historia, klassamhället och vad den ryska revolutionen betydde för kvinnor.

– Den ryska revolutionen, startad av Viborgs textilarbeterskor kom att ge kvinnor rättigheter de inte hade ännu i den kapitalistiska delen av världen. Lika och allmän rösträtt, rätt till abort, dagisplatser och rätten att skiljas, förklarade Patricia och gick sedan in på kvinnans underordnade ställning idag, hur kvinnor ständigt förtrycks med mindre lön än männen, sexismen i våldtäktsrättegångar. Hon förklarade sedan hur Rättvisepartiet Socialisternadriver kampanjen “Vägra Kallas Hora”.

Lördagens sista möte handlade om mänskligheten största utmaning någonsin och kapitalismens största misslyckande, hotet mot miljön och hela mänsklighetens överlevnad. Joel Eriksson Offensivs miljöskribent inledde.

“Miljön måste ställas under en demokratisk planerad ekonomi för att rädda mänskligheten. Det handlar om mer än några isbjörnar eller att byta glödlampor”. Sedan följde grill och sociala aktiviteter efter att tälten rests för de som inte fick plats i stugan.De politiska diskussionerna pågick sedan hela natten.

Söndagens inledning hölls av Laurens Coates Rättvisepartiet Socialisternas partisekreterare om “Vad är Trotskism”. Laurence gick genomgående igenom Leo Trotskijs roll under den Ryska revolutionen 1917, hans teoretiska bidrag som var helt avgörande för revolutionen seger som teorin om den permanenförta revolutionen som utvecklades redan 1904. Laurence gick även igenom Trotskijs imponerande militärstrategiska kunskaper under inbördeskriget. Men framförallt kampen mot kommunistpartiets urartning, kampen mot Stalin och byråkratin och hans viktiga bidrag i kampen mot faschism. Lägret avslutades med en halvmils promenad till närmsta busshållplats. Avslutningsvis vill vi tacka den prenumerant på Offensiv som lånat ut sin sommarstuga till vårt lyckade sommarläger.


Solidaritet med Ainur Kurmanov

02 augusti 2009

Socialisten och aktiva kämpen Ainur Kurmanov har fängslats i 15 dagar! Rättvisepartiet Socialisterna uppmanar till solidaritetsaktioner. Ainur Kurmanov är en av de ledande i Socialist Resistance Kazakhstan, Rättvisepartiet Socialisternas systerorganisation.

 Ainur Kurmanov har fängslats för att ha organiserat ett “ej tillåtet” protestmöte den 22 july. Protestmötet planerade att överlämna en namninsamling till presidenten i Kazakhstan Nursultan Nazarbayev. Namninsamlingen krävde att rgeringen avgår. Detta är ingenting annat än en attack på en kompromisslös kämpe för aretare, fattiga och ungdomar.

Detta kan inte accepteras. Sänd solidaritetsuttalande till kri_ainur@mail.ru, skriv protester till ansvariga myndigheter i Kazakhstan gp-rk@mail.online.kz och kopior till Robert.cwi@gmail.com.

RS Uddevalla