Antirasistisk demonstration mot Jimmie Åkesson i Hällevadshom 3/5.

Den 3:e maj talade Jimmie Åkesson, ledare för det rasistiska partiet sverigedemokraterna, i Hällevadsholms folkets hus. På initiativ av bland annat Rättvisepartiet Socialisterna dök 20 socialister och antirasister från hela Bohuslän upp för att protestera mot rasismen.

Talkörer som ”Inga rasister på våra gator!” och ”Svarta och vita tillsammans mot de rika!” hördes högt under hela det 50 minuter långa mötet, och desto högre och starkare när Jimmie Åkesson anlände och for i hast i skydd av SÄPO och tonade bilrutor.

Medverkade gjorde folk från Rättvisepartiet Socialisterna, SSU, Vänsterpartiet samt oorganiserade ungdomar som ville sätta ner foten mot den växande rasismen. Patrik Berg från RS höll flera tal där det bland annat togs upp om hur en ökad tolerans gentemot SD leder till ökat stöd för mer öppet rasistiska och nazistiska grupper och om hur SD sprider myten om sig själva som ett antietablissemangsparti trots att de i riksdagen i 9 fall av 10 röstar med Alliansen. Talade gjorde också Shaniaz Hama Ali (SSU) och Oliver Eek.

”Jag vill göra en markering mot SD eftersom dom är främlingsfientliga. Jag är chockad över att de fått tillåtelse att hyra Folkets Hus.”

”Jag står här idag för SD inte ska stå oemotsagda. Det som gör mest ont i mitt röda hjärta är att de får tala i Folkets Hus.”

– Två av antirasisterna förklarar varför de valt att protestera.

När Jimmie Åkesson och SD höll torgmöte i Uddevalla under EU-valet 2009 möttes de av en massiv motdemonstration och inför valet 2010 ställde de in ett planerat torgmöte pga en ny motdemonstration som RS anordnade, något som visar på effekten och vikten av att alltid bemöta rasism och högerextremism. Nästa anhalt för rasisterna är Partille Kulturrum den 13 maj kl 19.

No pasaran!

50 personer i antirasistisk manifestation. SD vågade inte dyka upp.

Istället för rasistiska lögner från SD var det antirasism och antikapitalism som mötte upp de 50 personer,  mestadels gymnasieungdomar,  som trotsade regnet för att protestera mot sverigedemokraternas planerade torgmöte. Lokal media var också på plats.

Sverigedemokraterna överröstade av antirasister

I Göteborg överröstades Sverigedemokraterna av ett 70 tal antirasister under söndagen. Redan på lördagen hade deras aktivitet stoppats av antirasister.
Bakom demonstrationen stod GNMR – Göteborgs Nätverk Mot Rasism där bland annat Rättvisepartiet Socialisterna ingår.

Protestera mot Sverigedemokraternas torgmöte!

14 september
Samling 09:30
Kungstorget

När Sverigedemokraterna (SD) sist gång höll torgmöte i Uddevalla under sin EU-valskampanj så mobiliserade vi i Rättvisepartiet Socialisterna (RS) en motdemonstration för att deras rasistiska propaganda inte skulle stå oemotsagd och avslöja deras rasistiska högerpolitik.

För det misshandlades en medlem, och förstanamn till kommunfullmäktige, ur RS Uddevalla av SD sympatisörer inför årets Fösrsta Maj torgmöte.

Nu under vallår är det ännu viktigare att Sverigedemokraterna hålls tillbaka och möts av ett aktivt motstånd från alla anti-rasister och alla som SD attackerar med sin rasistiska och arbetarfientliga politik.

Sverigedemokraternas rasistiska politik används för att splittra arbetarklassen och skylla samhällets alla problem på invandrarna.

Försämringar och hårdare förtryck av flyktingar har aldrig gjort att äldreomsorgen eller skolan fått mer resurser. Tvärtom bedriver de själva en nedskärnings- och privatiseringspolitik i de kommuner där de sitter.

Rättvisepartiet Socialisterna står för gemensam kamp mot nedskärningar och rasism. Genom enad kamp så ger vi ett verkligt vänsteralternativ, både mot de etablerade partiernas nedskärningspolitik som föder rasismen och Sverigedemokraterna.

Trots att SD-sympatisörer har attackerat RS så är inte svaret att ge igen med samma mynt, utan att så många som möjligt dyker upp och buar ut SD och visar att de inte är välkomna i Uddevalla. Vi låter oss inte tystas.

RS ställer upp i valet. En röst på RS är en röst för en aktiv kamp mot rasism och högerpolitik oavsett hur går i valet.

Läs mer om kampen mot rasism.

Vända ryggar, burop och visslingar under SD:s besök i Umeå

Hans Jonasson (up) hycklar om våldet.

Vi noterar att Hans Jonasson för enmansprojektet Uddevallapartiet ondgör sig på sin partiblogg  på bohusläningen.se över hyckleriet från de övriga partierna när de klagar över nedvälta partiskyltar. Han menar att hotet och våldet mot sverigedemokrater är ett mycket allvarligare hot mot demokratin, och att detta är något som de övriga politikerna inte pratar om.

”En röst på SD bortkastad”

I veckan gjorde tidningen Bohusläningen en granskning av de partier som sitter i fullmäktige i bohusläns kommuner men som inte är representerade i riksdagen, i granskningen ingick flera lokalpartier men också rasistiska sverigedemokraterna. Tidningens löpsedel talar för sig själv:

Läs artikeln här och läs även RS artiklar om sverigedemokraterna:

Sd-rasister på besök i Uddevalla
Sverigedemokraterna (SD) – ett rasistiskt högerparti

Sd-rasister på besök.

I ett fåfängt försök att säkra röster inför valet höll rasistiska sverigedemokraterna ett ”informationsmöte” på skattefinansierade Bohusläns Museum i Uddevalla i lördags. SD har dock oerhört svårt att förankra sig någonstans i Bohuslän och i Uddevalla har deras fullmäktigeledamot inte dykt upp på sammanträden på nästan två år samtidigt som partiets sympatisörer attackerat och misshandlat socialister och antirasister.

Hur stoppa rasismen?

Det bästa svaret mot rasismen är gemensam kamp mot högerpolitik och mot rasism. Att bekämpa rasismen handlar först och främst om att ge förklaringar och ett politiskt alternativ.

Att rasismens hot dykt upp igen hänger ihop med den nyliberala högerpolitiken under de senaste 20-30 åren. Privatiseringar, nedskärningar, arbetslöshet, ökade klyftor – allt detta har ökat osäkerheten i samhället. När samtidigt det tidigare arbetarpartiet, Socialdemokraterna, också för en liknande politik har det gett utrymme för rasisterna. De minst medvetna har fallit för utpekandet av invandrare som syndabockar. Rasismen är en produkt av passivitet, låg medvetenhet och bristen på arbetarorganisationer.

En antirasistisk rörelse måste ge svar som inga etablerade partier kan ge. Den måste visa att försämringar och förlorade jobb är ett resultat av det kapitalistiska systemet. Att det är politiker och direktörer som medvetet fattat besluten. Detta är samma system som leder till krig, diktaturer och klimatförsämringar som tvingar människor att fly. Alternativet till kapitalismen är ett demokratiskt socia­listiskt samhälle i global skala.
Attackerna och försämringarna drabbar alla vanliga löntagare, unga och pensionärer. De måste därför bemötas av gemensam kamp, av en kämpande arbetarrörelse som förenar alla oavsett etnisk bakgrund, språk, religion o s v. Utan gemensam kamp går det inte att rädda nedläggningshotade skolor eller bibliotek.

Rasisternas försök att splittra denna kamp måste slås tillbaka. Försämringar och hårdare förtryck av flyktingar har aldrig gjort att äldreom­sorgen eller skolan fått mer resurser. Tvärtom, attacker på en grupp har banat väg för attacker på andra. Flyktingar som kämpar för sin rätt får genomgående starkt stöd av lokalbe- folkningen på sin ort.

Rasismen måste därför bemötas överallt där den dyker upp. I första hand med argument och ett alternativ till dagens samhällsutveckling. Desperation har fått vissa att tro att det är enskilda rasister som ska angripas. Men det som behövs är mobiliseringar som försöker samla så många som möjligt. Protesterna mot sänkt a-kassa efter valet 2006 bröt SD:s uppåtgående trend. Att känna kollektiv styrka och demokratiskt diskutera krav och aktioner är vägen att bygga en kämpande antirasistisk rörelse kapabel att bekämpa SD och rasismen.

Faran med Sverigedemokraterna

Vad är faran med Sverigedemokraterna? Ett kort svar är att det rasistiska giftet kan spridas till andra partier, att det riskerar att bli ett hinder för gemensam kamp, samt att det rasistiska våldet ökar.

Danmark är ett tydligt exempel på hur andra partier kopierat och samarbetat med ett rasistparti som gått framåt i val. Det gäller inte bara de traditionella högerpartierna, utan äv­en Socialdemokraterna och Socialistiskt Folkeparti. Ett genombrott kom när Poul Nyrup Rasmussen, socialde­mokratisk statsminister, i nyårstalet 2000 pratade om risken för att danskar känner sig ”främmande i sitt eget land”.
Även i Sverige har utvecklingen gått åt samma håll, om än långsammare. Rasistiska Ny Demokratis kravlista för flyktingpolitiken genomfördes av de andra partierna (t ex visumkrav från före detta Jugoslavien och sänkta dagbidrag för asylsökan­de). Folkpartiet gjorde kravet på språktest för den som söker medborgarskap till sin huvudfråga i valet 2002. På senare år är det främst moderaterna i Skåne som försökt haka på SD.

Rasisterna menar att ”alla svenskar” har gemensamma intressen. Det finns ”inga motsättningar mellan arbetstagares och kapitalägares intressen” påstår SD i sitt handlingspro- gram för ekonomisk politik. Det är en klassisk rasistisk formulering.
När SD pratar om jobb menar man arbete för ”svenskar”, det vill säga inte för den stora grupp av LO-medlemmar som kommer från andra länder och arbetar på sjukhus, i indu­strin o s v.
För att kämpa mot sänkta a-kassa, sjukersättning och pensioner krävs en verklig massrörelse, med massdemonstrationer och strejker, med sikte på att skapa ett nytt kämpande arbetarparti. En verklig kamprörelse förenar arbetare och unga, oavsett ur- sprungsland, samtidigt som det är en kamp mot både svenska och utländs­ka kapitalister och deras politiker. SD är svurna fiender till all form av klasskamp.

SD:s angrepp på flyktingar och invandrare som orsaken till problem i samhället legitimerar det rasistiska våldet. Nazistiska våldsgrupper uppmuntras och föreställer sig att SD:s väljare stöder även dem. SD har samtidigt gång på gång avslöjats med dömda våldsverkare och nazistanhängare i sina led.

Sverigedemokraternas rasistiska program

Sverigedemokraterna är inte längre rasister, påstod Jan Guillou i en serie artiklar i Aftonbladet för ett år sedan. Men det räcker med att läsa SD:s program för att inse att rasismen är långt ifrån borttvättad.

Vad är rasism? Sverigedemokraternas principprogram antogs i maj 2003, med vissa förändringar gjorda 2005. Här finns ingen hänvisning till olika ”raser”, men det har sin förklaring.

Rasismen har byggt på att det finns olika ”människoraser” som värderas olika. Det statliga svenska rasbiologiska institutet, som instiftades 1922, var ett av de värsta i att gradera vissa ”folkstammar” som värdelösa eller direkt farliga, medan de ”nordiska” beskrevs som överlägsna. Globalt var rasismen en bärande ide­ologi för imperialismens kolonier samt för att splittra arbetare och förtryckta inom och mellan länder. Soci­alisterna i den framväxande arbetarrörelsen var den kraft som utmanade rasismen, inte minst med parollen ”proletärer i alla länder, förena er”.

Sedan nazismen – en av de grövs­ta rasideologierna – besegrats i andra världskriget och koloniernas folk kämpade för sin frihet började rasismen att pressas tillbaka. Men det var inte förrän 1958 som Sverige bytte namn på sitt rasbiologiska institut. Medborgarrättsrörelsen i USA på 1960-talet och kampen mot apartheid i Sydafrika under 1970- och 80-talen var viktiga milstolpar i kampen mot rasism. Arbetarkamp och politisk radikalisering bland ungdomar och studenter i en rad länder efter Frankrike 1968 bidrog starkt till att pressa tillbaka rasismen ytterligare. Det betyder inte att rasismen försvann – även om kamp kan pressa den tillbaka är rasismen en integrerad del av det kapitalistiska samhället. Rasismen ger de styrande möjlighet att försöka ställa grupper av arbetare och förtryckta mot varandra. Genom att vissa har sämre villkor försvåras den gemensamma kampen underifrån. Rasismen betyder i korthet en medveten rangordning och/eller diskriminering av människor utifrån etnisk bakgrund (födelseland, utseende), språk, religion etc.

När Sverigedemokraterna bildades 1988 var ett av dess nyckelkrav att alla som kommit till Sverige efter 1970 skulle utvisas. Partiet behöll också parollen ”Bevara Sverige Svenskt”, som var namnet på dess föregångare. Under senare hälften av 1990-talet tog partiet bort 1970-kravet ur sitt program. Det ingick i en internationell trend att tona ner vissa krav för att kunna få fler röster i valen. I Sveri-ge var Ny Demokrati en föregångare för SD när man kom in riksdagen år 1991.

Dessa rasistiska partier slutade (till skillnad från nazistgrupperna) att använda rasbegreppet. Istället tog begreppet kultur över som ett kodord för ”ras”. De rasistiska partierna i Europa vill förknippa invandring med stora ekonomiska kostnader och med kriminalitet. De kräver allt hårdare lagar mot invandring och att utländska medborgare ska stå utan rättigheter.

Samtidigt försöker de framställa sig som annorlunda och kritiska till de etablerade partierna, samt att de försvarar respektive lands etniska majoritet. Dansk Folkeparti säger sig försva- ra danskars rätt till äldreomsorg och engelska BNP talar om jobb till britti-ska arbetare. Sedan början av 2000-talet har dessa partiers politiska angrepp allt mer riktats mot muslimer. Det var därför inte överraskande att SD:s ö­kända debattartikel i Aftonbladet i höstas pekade ut islam som ”vårt största utländska hot sedan andra världskriget”.

Sverigedemokraternas princip­program är bara 4 sidor långt. På det utrymmet finns begreppet ”nation” i olika former nämnt mer än 50 gång­er, medan ”kultur” uppträder närma­re 40 gånger.

SD:s huvudbegrepp är ”den natio­nalistiska principen”. Denna ­förklaras så här: ”Den viktigaste faktorn i ett tryggt, harmoniskt och solidariskt samhälle är den gemensamma identiteten, vilken i sin tur förutsätter en hög grad av etnisk och kulturell ­likhet bland befolkningen.” Om nu Sverigedemokraterna lämnat rasismen bakom sig – vad är då ”etnisk likhet”? Och hur ska den ”etniska likheten” uppnås?

SD:s invandringspolitiska program ger tre svar. SD vill att ”invandringen av personer från kulturellt av-lägsna länder begränsas till ett minimum”. Partiet tror att det ”kan bli nödvändigt med ett tillfälligt total­stopp för icke-västlig invandring”. För de ”etniskt olika” som redan finns i Sverige förordas ett ”generöst bidrag till återvandring”, under förutsättning att den som lämnar Sverige avsäger sig medborgarskap och uppe­hållstillstånd.

För säkerhets skull understryker SD att ”Sverige är svenskarnas land”. Är detta något annat än en modern variant av 1970-regeln som visar att Sverigedemokraterna förordar ”etnis­ka gränser”?

I Sverigedemokraternas invandringspolitiska program finns ett detaljerat program för att begrän­sa invandringen:
• Alla uppehållstillstånd ska vara tillfälliga.
• Flyktingar som saknar pass el­ler id-handlingar ska avvisas direkt.
• Det ska vara kriminellt att göm­ma flyktingar.
• Flyktingar ska inte få kontanta bidrag och tillåtas utföra enkla­re sysslor på förläggningen.
• Flyktingar som väntar ska förpassas till en zon utanför EU. SD har även ett program för särbe-handling mellan svenskar och invandrare som redan finns i landet:
• De som inte är svenska medborgare måste vara 24 år för att få gifta sig. De måste ge ett större bidrag till staten.
• Den som behöver tolk ska betala det själv.
• Invandrarföreningar ska inte få bidrag.
• Kristna högtider ska firas i skolan, där kyrkan ska spela en större roll.
• Slöja och turban ska vara förbjudet under yrkesutövning.
• För att bli svensk medborgare krävs 10 års väntan, därefter ett medborgarskapstest inklusive en lojalitetsförklaring till Sveri­ge.

Det är tydligt vilka som är SD:s viktigas­te frågor. Partiets program är helt i linje med andra rasistpartiers runt om i Europa. Dessa partier pendlar ständigt mellan våldsam rasism och försök att putsa ytan. Att SD är ett rasistiskt parti som utgör en fara för alla arbetare, ungdo­mar och kvinnor råder det inga tvivel om.

Per-Åke Westerlund